Nu har jag tagit sprutorna några kvällar, tycker nog att det känns jobbigare än förra gången.

Segare att sticka igenom huden plus att jag tycker att det nästan svider. Har inte för mig att det var så förra gången. Men förmodligen var det likadant, jag vet ju hur allt ska göras nu, så nu fixas allt på ren rutin.

Imorrn måndag ska jag iväg och ta blodprov för att se om jag tar rätt dos av Menopuren.

Samtidigt som jag började med sprutorna sänkte jag dosen av nässprayen, vilket har gjort humöret lite bättre:)

Konstigt det där med tankar som flyger och far i huvudet, massor av planer hela tiden.

Hur ska barnrummet se ut, vad ska hon/han heta, samtidigt som jag tänker så kommer jag tillbaka till verkligheten och inser att tills dess är det långt kvar. Vill bara tänka i de positiva banorna hela tiden samtidigt som man inte vågar det heller. Nu kommer de jobbigaste veckorna att komma. Om, kanske, kanske, vet inte, hoppas!!!!

Om någon skulle fråga mig vad som är jobbigast med allt, skulle jag svara, all denna väntan.

Själva hormonbehandlingen och alla olika gynstolar och provtagningar är jobbigt det med men inte alls på samma sätt. Det är all väntan som är värst.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fruktansvärt arg och besviken. Helvetes jävla skiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiitttttttttttttt ...

var sant. gick och la mig igår med känslan av att allt var över och mycket riktigt stämde det.         Fick mensen en dag innan testdag, typiskt   ...

är verkligen inte min grej. Man borde ju ha blivit härdad vid det här laget, men ikke. Nu börjar det iallafall närma sig för testdag(lördag). Kan iallafall berätta att varje toabesök är en pina. Blod inte blod. Än så länge är det inge blod så nu ...

till Danmark fattade vi beslutet att nu under vinterperioden vända oss till Charlotta mottagningen och Örebro istället. Visserligen är det dyrare men det är inte alls lika långt för oss. Ca 4 timmar tor till Örebro, ca 7,5 timmar enkel resa till Da...